Jag ville inte låta mamma härja fritt i mataffären (trots att jag hade skrivit en inköpslista), så jag joinade henne. Oj, vad trött jag blev efter det, så det blev att jag la mig i ett varmt bad när jag kom hem till mamma och pappa. Skönt! Därefter fikade vi. Årets första fika på balkongen - check! (Inglasad i söderläge.) Härligt!
Jag är inte riktigt nöjd med bandaget. Eftersom jag lät mitt ben svaja fritt när Uffe-undersköterskan la bandaget ligger mitt knä inte som det skall... Mina senor i fötterna är för långa och jag är överböjlig i lederna, så om jag inte fokuserar mig på hur jag skall stå (eller i detta fall, ligga) med ben och fötter, blir det fel. Och det har det blivit nu.
Ja, Annika, jag och mina krämpor. Ibland känns det som om jag är dubbelt så gammal än vad jag faktiskt är. Suck! I morse kunde jag klämma på min fot och bara ha lite ont. Det var innan jag råkade slå till mig själv, på min onda fot naturligtvis, med kryckan. Jag vet, det krävs ett proffs för att lyckas med något sånt. Ordspråket "myror i benen" är i mitt fall "myror i kroppen". Det enda jag tänker på är att jag vill sticka till Friskis och träna skivstång/kondition. Inte anade jag att man blev SÅHÄR handikappad av en jäkla fot.
Nåväl. Under tiden som jag ligger i soffan och blir fetare njuter jag av Mattias Holmgrens "Tänk om jag dör nu i natt".
Kärlek! ♥